huvudregel

våryra är ett förkroppsligande av mänsklighetens litenhet (jfr. liten get). det är så hemskt banalt att styras av solen (och av snus). det är åtminstone inte intelligent och överordnat. människor växer också bättre i solen. också som i att, det gör gräs med. undrar om det är ljuset eller det, att det är skönt i solen. det kanske är evolutionen: barn kanske föds bäst i december. isåfall känns det ju värt med mens varje månad, inte. i december är det dessutom kallt och kargt och kungabarnen får ju stoppa korv och vara lyckliga (jfr. carl larsson) men till och med älgarna (evolutionens krondjur II) svälter ihjäl.

med vår är det som med middagar: det att man tvunget ska prata om hur gott det är och spekulera i vilka kryddor som är i (det kan man upprepa flera gånger, jfr. tystljud). (högt k-värde).

plus att här i norrland har vi ingen vår (det får man inte glömma att nämna när man pratar om våren). 

undrar förresten vart allt vårhopp kommer ifrån, typ från kosmos. jag tänker att eftersom man säger samma saker varje år kanske vårkärleken är ett socialt påfund. alla tycker ju om våren (och alla tycker du är fin i håret när du klippt dig). alltså att det är en god spiral (inte en ond spiral), social betingning som. 

• alla blir glada av varandra
• man vet alltid vad man ska prata om
• man blir brun och fräkning (fräsch alt. smutsig)

mänskligheten i maskopi, fast bara ett tag för sen tar semestern slut för fort och så går man upp i vikt när man är ledig (det kan man prata om på hösten).